112

Ibland är det svårt att komma ihåg,

att träd växer sig starka i motvind och

diamanter bildas under hårt tryck.

 

Den här morgonen startade förjävligt..

Man kan ju inte komma överens med alla,

men man tycker att alla i sjukvården borde

sköta sitt jobb ordentligt, men tydligen inte...

 

Så när jag vaknade imorse hade jag

sjuukt ont..Och behandlingen som följde efter

det var helt sjuk för att vara svensk sjukvård..

Fick mina morgon tabletter (som inte är tillräckliga,

det är ju därför jag är här uppe) men sa att jag

inte kunnde äta frukost än då för det gjorde för

ont och inte heller gå på toa...

Trots det fick jag inte mer, utan h*n säger

att jag bör vila så blir det bättre?

Om jag bara skulle vila så skulle jag

ju inte va här?

Men försöker vara medgörlig och vänta

20 min så lova h*n att komma tillbaka..

Det gör h*n inte fast jag ringer efter h****

och till slut försöker jag ta mig upp själv,

vilket resulterar i att jag svimmar så klart.

 

När h*n upptäcker mig så bäddar h*n

först sängen innan h*n över huvud taget försöker

hjälpa mig upp..

Sen roppar h*n efter 2 till som tillsammans

försöker bära in mig till toaletten

fast jag gråter hysteriskt över att jag har så

ont och ber dom om och om igen

att hjälpa mig till sängen för att jag har för ont

och hjälpa mig med smärlindring.

Dom forstätter tills dom tillslut inser att dom behöver

bära mig till sängen..

Ingen av dom frågar heller hur det gått när jag svimmat..

Kanske märkte dom inget eftersom jag hadde vaknat,

när dom kommit in, men va trodde dom hade jag

lade mig på golvet frivilligt?

 

Väl i sängen ber jag igen om hjäp med smärtlinding,

då doktorn sakt att jag bara ska säga till så hjälper dom

mig smärtlindring så vägrar sjuksköterska ge mig något

eftersom h*n tycker att jag går på för mycket,

fast det tydligt står att jag ska få...

Jag ber h***** då hämta doktorn och h*n svara "att om h*n

ser doktorn så kanske, men det är bättre om du

slutar gråta och vilar så blir det nog bättre."

 

Jag har inte mycket till val än att ligga kvar 

och gråta (det gör alltså sjukt ont).

20 min senare blir det ännu värre och jag

ringer efter dom igen, efter en kvart har dom fortfarande

inte kommit och jag tror vid det här laget att jag dör.

 

Så dår tar jag och ringer 112 och säger att jag ligger

på sjukhuset och har sjukt ont och att jag behöver

hjälp men inte får någon, dom undrar var och jag förklarar

hur det ligger till.

Knappt 5 minuter senare kommer dom

in med spruter och
ger rigäl smärtlindring...

 

Men att det ska behöva va så här?

Ska man behöva ringa 112 fast man ligger på sjukan?

Var är sjukvården på väg igentligen?

Visst finns det många bra sjuksköterskor,

men jag undrar ändå var sjukvården ska sluta om 

sådan får jobba här.

 

Dagen tanke: Fortsett kämpa!

glöm aldrig att träd växer sig starka i motvind

och diamanter bildas under hårt tryck.

 

 

 

De är ju förfan hemskt de där.. Fattar inte vafan dom håller på med, dom måste ju vara riktigt sjuka i huvudet.
Jag blir ju på dåligt humör utav att du ska behöva lida som dom gör för att de finns idioter som inte sköter sitt jävla jobb!
Åh va förbannad jag är!
Men krya på dig madde, saknar dig <3