Helvetes dag..

Ettt sådan helvete man är i!
Så sjukt fucking trött på det här!
Idag tog vi tre steg bakåt igen..
 
Dagen började väll igentligen ganska bra med
Beccus, Mickis och Annet, då vi hade lite spa dag,
med ansiktmask +gurka för ögonen och manikyr.
Fett mys. Men sen har allt brakat samman...
 
Vid strax före kl 3 idag började jag få så där
väldigt ont igen och bad om smärlindring,
det var en utav dom bästa sjuksköterskorna
som jobbar, så fick en spruta direkt.
Problemet var att h*n gick av sitt pass strax efter och
min värk ville inte ge med sig utan hade fortfarade
lika ont och en anna sjuksköterska som inte ville lysna
riktigt på mig tog över. ..
H*n gav mig först en till spruta och när jag fråga
hur mycket det var i då jag vill ha koll,
vägrade h*n berätta för h*n tyckte att det
inte spelade någon roll och att jag inte skulle bry mig..
även denna spruta ville inte funka och jag fick
tjafsa lite för att få en ny, vi provade då ett annat
preppart som hade en jätte liten effekt men när den
vanliga halvtimmen gått hade det inte fått någon större
effekt.. Men denna gång ville h*n vänta ännu längre för
att jag nu fått "alldeles för mycket". Man hade
även på dagen idag tagit ut min kanyl för att ge mer
sprutor i benet i stället.
Jag väntade för att jag vet att jag får mest hjälp om
jag är sammarbetsvillig trotts att jag nu haft
rigäl värk över två timmar..
Det tog inte lång stund innan värken gick över till
helt okontrollerbar nivå..
(En skala 1-10 låg den på 12)
Tårarna sprutade åt alla håll och jag skriker lite i mina
ojjande och ajjande.
Ringde efter h*n, men h*n ville fortfarande vänta.
 
Det blev en massa tjafs och h*n fick ringa
jour doktorn som även har hand om mycket annat,
så när det är söndag så det blev än väntan..
När h*n fått prata med läkaren på telefon
fick jag en spruta om jag även tog en
ångestdämpande tablett/sömntablett,
efftersom h*n trodde jag hade ångest över att
kanylen var borta..
Jag spydde då som en gris eftersom
det gjorde så ont och vill helst inte ta en sådan
tablett då jag verkligen inte har ångest och
det även är jobbigt att ta lugnande då man blir
trött endå och inte vill somna när man har så ont eftersom
jag vet att när jag vaknar blir det mycket mycket värre..
H*n kallade då mig en massa saker sa att jag var
barnslig som grät när det gör ont och att h*n minsann
hade fött tre barn och nog visste vad riktig smärta vad.
Att jag inte var sammarbetsvillig och inte lyssnade på h*n
eftersom jag inte lugnade ner mig...
Jag vet inte hur alla är man jag gråter om det gör så
hysteriskt ont och nervsmärta är den smärta som gör ondast 
 
och med tanke på att jag får så mycket medecin och endå
har så ont säger en de om hur ont det gör,
men jag tröck i mig tabletten och fick sprutan, men det
dröjde ju inte länge innan jag höll på att spy upp 
tabletten, det var bara det att den fastna i halsen!
Så det vart kålsvart för ögonen..
Bara pappa var i rummet och vakna till lite av
att han skaka på mig, men kännde hur den fortfarande
satt fast pappa skrek på hjälp och dom drar upp
mig sittande (mer aj) och sjukksköterskan ser skapligt nöjd ut
att jag är tyst så h*n fattar inte riktigt först att den sitter
fast, innan h*n kappar till mig i ryggen och jag fortsetter spy...
Inte medgörlig..?
 
Det blit yttligare än lång väntan innan då smärtan inte
ger med sig och h*n går mot massa protester med på
att ge mer morfin.. Även denna gång blir det snarare värre 
än bättre med denna gång vägrar h*n hjälpa mig alls så
hon ringer doktorn igen och h*n vill komma upp, men
står i en operation så väntan blir lång..
(känns ännu längre när man har ont)
Nu tror jag äntligen när h*n kommer att jag ska få
ordentlig hjälp så blir lite lättad när h*n kommer
efter att haft extrem ont i 4 timmar..
Mer tjafs och allt jag får är 1 till morfin spruta (låg dos)..
Blir skapligt arg nu när man haft ont så länge och dom
inte gör något ordentligt när dom märker låga doser
inte hjälper, då jag bara får ondare och
smärtenheten tydligt sagt att jag inte får ha det.
 
Ringer morsan i panik och hon kommer snbbt hit och
börjar härrja på dom och vips så får jag lite mer hjälp.
Nu börjar även nästa läkar för en liten stund sedan och nu börjar
äntligen värsta smärtan gå ner..
suck av lättnad..
 
Men alltså från klockan 3 till halv 9, med extrema
smärtor, knappt någon hjälp och massa
kränkningar utav sjuksköterskan..
Fick även veta att sköterskan missköt sig mer
och gett mig för lite dos morfin i början
så mycket möjligt det inte behövt bli så om
h*n gett rätt dos som var ordinerat från början..
Vilket helvete!
Lite för ont fortfarande, men hoppas på
lite mer hjälp och somna snart, så det kanske blir
en bättre dag imorgon..
 
Läntar tillbaka
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0