Att inse sanningen
Jag är sjuk och hela mitt liv kommer att förändras.
Jag är sjuk och jag kanske aldrig kommer bli frisk..
Det är sanningen och den är jävligt jobbig att ta in..
Det började i början utav april, jag fick akuta smärtor i magen,
när jag var min andra dag på det nya jobbet mitt i centrum.
Ambulansen han precis i tid lagom som jag kanppt kunnde andas
på grund utav smärtorna. Väll på akuten kunnde man inte hitta vad
som var fel utan fick ligga där i två dagar mycket neddrogad, medan
läkarna gjorde test efter test. Till slut kom man fram till att göra en
titthåls operation för att gå in och titta i magen om man kunde se något.
Efter operationen berättar läkarna att dom hittat att blindtarmen var inflamerad,
att de hade tagit bort den och att jag nu skulle bli mycket bättre.
Men det blev jag inte.
Smärtorna var i stort sett lika stora och smärtenheten tillkopplades,
som är specialister inom sjukvården.
Dom konstaterade att nerver i magen hade gått av under opertionen
och att detta var en komplikation som kunnde ske vid operation.
Jag kunnde i detta lägge inte klara av smärterna utan mycket stora
mängder smärtstillande och kunde inte röra höger ben.
Efter 2 veckor skickade dom hem mig, trotts mitt tillstånd.
Sedan dess har jag gått på mycket morfin och andra smärtstillande
prepparat och haft kontakt med smärtenheten nästan varje vecka.
Det tog ungefär en 2 veckor till innan jag kunnde röra på och ca en månad som
jag började bli så pass klar i huvudet att jag unnde räkna till 10. ..
Detta är dom enda framsteg jag gjort sedan dess..
I min värld så trodde jag att dom kunde ställa detta till rätta eller
att det skulle bli bättre ganska fort, men istället har
komplikation efter komplikation uppkommit på grund av
den stora dosen medecin. Tarmarna slutar jobba som dom ska, munnen och
hela vägen ner till magen fräts sönder, jag har då alltså även ett brock i magen.
Idag har jag förstått att detta är något jag faktiskt kommer få leva med..
Har jag tur kommer nerverna att växa ihopp om några år, men det kan bli för resten av livet..
Alla tebletter är ju även farliga för kroppen och fler komplikationer kommer uppstå.
Jag är alltså en 21åring som äter ca 25 tabletter, magdrycker och bedövningsplåster om dagen..
Jag börjar nu inse att jag kommer nog inte att bli så gammal på grund av det här..
och jag kommer defenitift inte få det liv jag trodde eller hade tänkt mig..
Det här är min historia oh det är detta jag kommer skriva om här frammåt,
hur det är att leva med en nästan outhärdlig smärta.
Att få ett minne som gör att man knappt minns vad man gjorde igår
och att plötsligt få beskedet att du nog inte kommer bli så gammal..
och hur man ska kunna gå vidare från det.
