Life is what happens to you while you're busy making other plans
Lite dåligt med uppdatering här, har minst sagt haft fullt upp..
Börjar fundera på vad tusan jag har gjort i något tidigare liv,
hur mycket otur kan man ha?
Livet blir verkligen aldrig som planerar.
Har satsat järnet hela våren på jobbet för att bli
fast anställd, typ inte gjort mycket mer än att jobba och sova.
Tänkte att fixar jag det får det bli 3 veckors återhämtande semester.
Men oj vilken semester det blev...
Tänkte att jag skulle börja semestern med en veckas avslappnande
Turkiet resa med Becca, men som oftast blir inte livet som man har tänkt sig..
Han bara vara i solen i två dagar innan jag vart sjuk och dom fick hämta mig med
ambulans. Trodde att jag fått vanlig magsjuka först så vi drog ut lite på tiden innan
vi ringde efter hjälp, när ambulansen väl kom hade jag ingen känsel i armar eller
ben, kramper i magen och tappade medvetandet om vartannat, doktorn
sa det att några timmar senare och jag hade varit död..
Med min vanliga tur var de ju inte vanlig magsjuka,
utan jag fick en parasit som åt på tarmarna..
Så blev satt i karantän och fick ligga på sjukhus resten av resan.
10 stycken till på hotellet blev sjuka, stod om det i aftonbladet,
men bara jag som fick parasiten. Becca fick också åka till sjukhuset
eftersom vi delade rum men alla andra klarade sig utan läkarvård.
Eftersom att jag var så dålig när dom hämtade mig fick jag varken
med mig pengar snus skor eller mina vanliga mediciner till sjukhuset.
Lite panik kan jag säga att man får då när man ligger med 4 dropp
för att man är så uttorkad och inte för behålla något,
blod i hela slangarna, ont och inte förstår ett skit av vad dom säger.
Nikotin abstinens och sen veta att man inte har
några pengar och inga skor att gå i..
Det var ganska mycket panik med andra ord.
Efter mycket om och men fick jag i alla fall lämna sjukhuset
på avresedagen så att jag fick flyga hem.
Som vanligt hade jag en jäkla tur alltså.
Mitt immunförsvar är väll så lågt efter det här året
att det var därför jag fick parasiten men endå varför alltid jag?
Så där försvann alltså typ nästan hela första och
andra semester veckan på att vila upp sig igen.
Tredje och sista veckan på semester tänkte jag något
kul måste man ju göra i alla fall,
så bokade en 3 dagars resa till Danmark,
lite närmare hem om något skulle hända lixom.
Det vart dock lite för mycket med inställda tåg och långa promenader,
så nu sitter man här och ska börja jobba imorn igen,
träningsvärk och ont i hela kroppen och sönder stressad.
Vart försvann min semester lixom...?
Livet blir aldrig som man tänkt sig, min "belöning"
till mig själv med semester när jag uppnått mitt mål med jobbet,
blev en total flopp.
Känner att det är lite svårt att behålla motivationen,
med att fortsetta kämpa för att bli frisk.
Lite medvind skulle inte skada lixom, men bara
att börja om nu, sätta nya mål och "belöningar" för mig själv och
hoppas att kroppen blir bättre och att min otur vänder.
Måste ta tag i det här nu,
kontakta läkarna igen och reda ut varför jag fortfarande är så dålig.
Lever typ verkligen som en 80 åringen, gör så ont i kroppen hela tiden,
svårt att äta och minne som en guldfisk..
Det måste blir bättre snart!
Den dagen ser jag verkligen fram emot..
Life is what happens to you while you're busy making other plans..
