Ljuset i tunneln

 
You never know how strong you are until being strong is the only choice you have..
 
 
Idag har jag haft möte med kommunen innför hemmgång. 
Dom va riktigt bra, men känns förjäkligt att behöva boanpassa hemmet
och att sedan ha hemtjänst en massa gånger under dagen
för att jag inte ens kan ta mig till toletten själv...
Det blir väll bara kortvarigt att dom ska komma så mycket som
6-7 gånger per dag, men känns inte alls bra endå.
Men behöver man hjälp så behöver man.
Så fort jag klarar av att gå några steg så jag tar mig runt i lägenheten,
blir det mycket bättre...
Fast trots det ska de bli så skönt att få komma hem vartefter! :D
Förmodligen blir det nästa vecka! :D
Ska bara få ordning lite mer på kroppen,
men nu ser jag ljuset i tunneln. :)
 
Måste erkäna mig besegrad av mina mål från förra helgen, 
men men varje dag är en ny chans att klara dom.
Är i sämre kondition än vad jag trodde va möjligt.
Att sitta upp ens i 10 minuter funkar inte än.
Att ta en dusch klarade jag igår med hjälp av två sköterskor som bar och höll mig.
Fett nice efter att inte duschat på 3.5 veckor, då njuter man trots att 
det gör ont kan jag lova!
Så det målet klarade jag ju fakstiskt fast några dagar senare. :)
Sista målet att stå upp med hjälp, är lite tuffare.
Idag med hjälp ifrån två stycken som bär under armara och ett gång bord,
kommer jag precis upp. Klara inte ens 10 sekunder..
Snurrar framför huvudet, svartnar för ögonen, ont i magen och hjärtat,
tryck över bröstet och mjölksyra i benen.
Seriöst känns som jag sprungit ett maraton av att göra ingen ting..
Aja, det kommer väll vartefer.
Måste ge det tid..
Men gud vad tiden går långsamt då..
 
 
Nu e det bara att ge allt och lite till, jag ska klara det här!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0