När det är tillräckligt mörkt kan du se stjärnorna.
Ett av de mest befriande ögonblicken i livet
är när du finner modet att släppa taget om det
du inte kan förändra och när du besöker toaletten.
Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen.
man upptäcker verkligen hur mycket man tar saker förgivet
när man blir sjuk på det här sättet eller råkar ut för en olycka.
Det jag är allra gladast över just nu är att jag har tagit mig till
toaletten i flera dagar nu. Att jag inte ska behöva ligga och hålla
mig dygnets alla timmar. Jag uppskattar mina ben galet mycket när
jag tar mig upp och kan gå någon liten runda.
Jag uppskattar min hörsel lite extra mycket när man har en tant
bredvid sig som har hörapparat, men knappt hör iaf.
Jag blir galet glad och uppskattar otroligt mycket när jag tar
mig ut hur frisk luften är att andas, hur den bär med sig en
massa dofter som skvallrar om omgivningen.
Jag uppskattar himlen extra mycket när man inte har sett
den på länge. Hur den om dagen bär med sig en massa fina färger
och till natten blir samvetssvart med dom lysande stjärnorna,
som gör att det ser ut som att någon har strött diamanter där upp.
Mest av allt uppskattar jag mitt huvud och min kropp.
Mitt huvud, som trots alla motgångar älskar livet och aldrig vill ge upp.
Listan kan verkligen göras lång.
Det är så mycket runt omkring oss som vi tar för givet.
Vi har inte behövt kämpa så hårt för dom eller kanske provat att
vara utan, så att vi kallt räknar med att vi alltid kan göra eller att dom alltid finns där.
När man istället börjar uppskatta allt runt omkring oss går det inte att inte lee
lite extra och känna vilket mirakel livet är. Vad lyckligt lottade
vi är som får leva här.
Så passa på och njut,
man vet aldrig när det kan vara slut.
Kommentarer
Trackback
