112
Ibland är det svårt att komma ihåg,
att träd växer sig starka i motvind och
diamanter bildas under hårt tryck.
Den här morgonen startade förjävligt..
Man kan ju inte komma överens med alla,
men man tycker att alla i sjukvården borde
sköta sitt jobb ordentligt, men tydligen inte...
Så när jag vaknade imorse hade jag
sjuukt ont..Och behandlingen som följde efter
det var helt sjuk för att vara svensk sjukvård..
Fick mina morgon tabletter (som inte är tillräckliga,
det är ju därför jag är här uppe) men sa att jag
inte kunnde äta frukost än då för det gjorde för
ont och inte heller gå på toa...
Trots det fick jag inte mer, utan h*n säger
att jag bör vila så blir det bättre?
Om jag bara skulle vila så skulle jag
ju inte va här?
Men försöker vara medgörlig och vänta
20 min så lova h*n att komma tillbaka..
Det gör h*n inte fast jag ringer efter h****
och till slut försöker jag ta mig upp själv,
vilket resulterar i att jag svimmar så klart.
När h*n upptäcker mig så bäddar h*n
först sängen innan h*n över huvud taget försöker
hjälpa mig upp..
Sen roppar h*n efter 2 till som tillsammans
försöker bära in mig till toaletten
fast jag gråter hysteriskt över att jag har så
ont och ber dom om och om igen
att hjälpa mig till sängen för att jag har för ont
och hjälpa mig med smärlindring.
Dom forstätter tills dom tillslut inser att dom behöver
bära mig till sängen..
Ingen av dom frågar heller hur det gått när jag svimmat..
Kanske märkte dom inget eftersom jag hadde vaknat,
när dom kommit in, men va trodde dom hade jag
lade mig på golvet frivilligt?
Väl i sängen ber jag igen om hjäp med smärtlinding,
då doktorn sakt att jag bara ska säga till så hjälper dom
mig smärtlindring så vägrar sjuksköterska ge mig något
eftersom h*n tycker att jag går på för mycket,
fast det tydligt står att jag ska få...
Jag ber h***** då hämta doktorn och h*n svara "att om h*n
ser doktorn så kanske, men det är bättre om du
slutar gråta och vilar så blir det nog bättre."
Jag har inte mycket till val än att ligga kvar
och gråta (det gör alltså sjukt ont).
20 min senare blir det ännu värre och jag
ringer efter dom igen, efter en kvart har dom fortfarande
inte kommit och jag tror vid det här laget att jag dör.
Så dår tar jag och ringer 112 och säger att jag ligger
på sjukhuset och har sjukt ont och att jag behöver
hjälp men inte får någon, dom undrar var och jag förklarar
hur det ligger till.
Knappt 5 minuter senare kommer dom
in med spruter och
ger rigäl smärtlindring...
ger rigäl smärtlindring...
Men att det ska behöva va så här?
Ska man behöva ringa 112 fast man ligger på sjukan?
Var är sjukvården på väg igentligen?
Visst finns det många bra sjuksköterskor,
men jag undrar ändå var sjukvården ska sluta om
sådan får jobba här.
Dagen tanke: Fortsett kämpa!
glöm aldrig att träd växer sig starka i motvind
och diamanter bildas under hårt tryck.
Kommentarer
Ida Falegren
De är ju förfan hemskt de där.. Fattar inte vafan dom håller på med, dom måste ju vara riktigt sjuka i huvudet.
Jag blir ju på dåligt humör utav att du ska behöva lida som dom gör för att de finns idioter som inte sköter sitt jävla jobb!
Åh va förbannad jag är!
Men krya på dig madde, saknar dig <3
Svar:
Madde
Trackback
