Byta sjukhus igen.

Sjukt seg i kroppen efter legat på sjukhus i en månad..
 
Sovit liiite bättre i natt men vaknar fortfarande
ofta för att jag behöver trycka på pumpen.
Fast pumpen är lätt den bästa lösningen jag har haft.
Idag har jag då övat på att sitta upp igen, galet vad ont
det gör och hur svårt det är att andas.. Har dessutom fått
träningsvärk i benen direkt utav att bara ha dom i backen,
så inser hur jobbigt det blir att ta sig tillbaka...
Alla muskler är verkligen borta.. Min bästa
undersköterska fick typ bära upp mig för att jag ska ta
mig upp ur sängligandes läge..
Men känns ändå lite bättre i magen idag, det gör mest
ont i mitten utav magen och inte på vänster sida som
jag har haft problem med, så känns som om vi
förhoppningsviss hittade rätt :D
Hoppas verkligen det, för det kommer bli minst någon vecka
till på sjukhus i alla fall och rehabilitering för att kunna klara
mig själv igen kommer bli lång även om vi redan hittade
rätt.
 
Tyvärr måste jag åka tillbaka till det förra sjukhuset
idag... Landstinget godkänner inte att jag stannar här..
Allt handlar om pengar tyvärr. Så hoppas verkligen
att det blir bättre där nu när dom ser att det faktiskt
fans ett stort fel i magen...
men hade så mycket hellre stannat här... Både doktorerna
och sköterskorna är så mycket trevligare mot mig och dom
har pratat om massor med fler undersökningar som vi
skulle kunna göra, medan dom på förra sa att
det inte fanns så mycket mer dom kunnde göra...
Så är livrädd att dom ska försöka skicka mig till
vårdhem eller något sen.. Anförtrodde mig lite
om det till en utav sköterskorna här och h*n sa
direkt att det bara var att anmäla till Lex maria
i sådan fall så att jag skulle få mer hjälp så det känns
lite ljusare när jag har sköterskor "på min sida".
Naturligtvis finns det en del bra på det andra med, bara
det att jag och några av dom andra inte riktigt delar samma
åsikter. Jag vill bli frisk, jag godkänner inte än
att det är något som jag måste tvingas leva med.
 
Så nu är det som det är, kan inte göra något åt
det, får helt enkelt hoppas på det bästa och hoppas det fungerar
bra mellan oss den här gången.
 

 
Jag har även många gånger varit tydlig med varför
jag bloggar. Att detta är ett sett för mig att bearbeta
allt som händer, kunna berätta för alla dom som är
intresserad här istället för att berätta för var och en..
Det är helt mina egna tankar, känslor och reflektioner
över vad som händer med mitt liv just nu och ni som
inte tycker om att jag bloggar, låt bli att läsa i sådana
fall, det finna något i sverige som heter både
yttrandefrihet och tryckfrihet. Så jag har all rätt att
skriva mina tankar och känslor, så länge
jag inte pekar ut någon vilkt jag inte gjort och
inte kommer att göra. Så gillar ni inte, lämna sidan,
hot fungerar inte!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0