Det börjar bli bättre
Äntligen kan man börja se frammåt!
Det är en lång resa kvar, men gud va långt
jag har kommit idag. Värken i magen börjar äntligen
lätta av lite, nu gäller det bara att fortsetta hoppas att
det inte bara beror på dom höga doserna smärtstillande
utan att jag faktiskt blivit bättre, att det var sammanväxtningen
det berodde på. Har lyckats sätta mig upp och förflyttat mig lite idag.:D
Detta beror typ enbart på att det gör så pass lite ont gämfört mot innan.
Så har till och med varit på en rullstols tur med sjukgymnasten och
övat mig på att ställa mig upp och sitta igen och att lyckas andas
sammtidigt. Benen väger bly så att gå lyckas jag inte riktigt med än,
men det är endå en sådan gigantisk skillnad ifrån bara igår! :)
Fick höra att på en veckas sängliggande förlorar man 1/4 del av
sina muskler och jag som inte rört mig på nästan 5 veckor,
det säger en del.
Men det bästa av allt, det är att visa doktorerna här som sa
till mig att "man inte kommer hitta något, du kommer att
få leva med det här" att det faktiskt fans något och det går
visst att göra någonting åt det. Hade jag gett upp eller inte haft
alla som kämpat runt mig för att trycka på och kunna göra
alla undersökningar och framförallt förflyttningen till
det andra sjukhuset, hade detta aldrig varit möjligt.
Så det är en underbar känsl nu när man träffar doktorerna igen
som sa så, vilket jag i sig tycker är helt fel att man ens
utalarsig om, utan att ha gjort undersökningarna men då
att se hur dom reagera när det fanns något.
Sammtidigt undrar jag hur många fler som faktiskt
råkar ut för samma sak. Har fått höra ena historien efter den
om fler som fått höra att "nej det finns inget fel på dig,
det sitter bara psykiskt". Är så besviken på sjukvården,
som hellre tillkallade psykdoktor än att genomföra riktiga
undersökningar. Det är hemskt att bli ifrågasatt på det viset!
Så det är en stor vinst att dom hitta något,
relati "snabt" (inte flera år som det tar för många) och då
få visa läkarna att det faktiskt fanns en orsak, att dom inte
borde behandlat mig som dom gjort!
Så nu hoppas jag det fortsetter gå frammåt och att jag
kan komma hem om max 2 veckor. Tränar för fullt för
helst skulle jag vilja kunna komma hem till helgen. ;)
Sen är det ju lång rehab hemma innan jag kan leva
normalt igen, har ju inga muskler kvar. :/
Vill utomlands igen och ta ikapp mina kraffter :)
Kommentarer
Trackback
