En väntan på besked..

Lugna helg..? eller?
Känns som allt står stilla.
Imorgon kommer dom riktiga doktorerna tillbaka,
så sjukt nervös inför vad dom ska säga..
Tror dom har gett upp om fler undersökningar
och i sådana fall är det bara att vänta på provsvaren...
i vanliga fall kanske det är bäst att göra hemma,
men med tanke på att jag inte ens kan stå upp,
knappt sitta för att jag har för ont, så undrar jag
hur fan ska de gå till om dom vill skicka hem mig?
Det kommer ju aldrig att gå?
Skulle ha stora svårigheter med bilresa,
eftersom jag inte kan sitta upp och
hur skulle jag kunna ta mig upp för alla trapporna
hemma? Hur skulle jag kunna klara av dagen hemma?
Det skulle ju inte ens gå med en perssonlig assistens..

O fy tusan vad jobbigt det skulle vara med en perssonlig
assistens.. Snacka om att känna sig dålig..
Neeeh de bara år inte, men så verkar inte
doktorerna se det, så får se hur det går imorgon...
Tänk att ett sådant besked kan förändra så mycket..
 
Hopps även få bättre smärtlindring så att jag kan
börja ta hand lite bättre om mig själv...
Sjukt förnedrande när någon annan måste flytta
ens kropp hela tiden för att man själv inte kan..
När man får ligga i sängen och borsta tänderna..
 
Vill bara bli frisk så att allt kan
gå tillbaka till vanliga rutiner igen..
Det finns alltid dom som har det värre
och jag undrar hur dom klarar det med tanke på
vilket helvete jag har det..
Hur står man ut?
Hur orkar dom kämpa?
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0