Ett helvete till liv?
Ett helvete till liv?
Har haft en sjukt jobbig eftersmiddag,
då jag svimma igen när jag var tvungen att ta mig upp
(sittandes) på grund av att det gjorde så ont..
Det värsta var att eftersom det gjorde så ont, så biter inte
mina smärtstillande vid behov tabletter..
Så när smärttoppen väl dragit igång är det ett helvete,
för jag får två tabletter, sedan måste jag vänta minst
en halvtimme innan jag får några fler morfin tabletter.
Dock har jag en max dos på 12 tabletter/dygn..
och jag hade ju redan tagit några innan idag, så
jag tog mina sista tabletter redan vid 5 idag för att
få ett någorlunda stopp på smärttoppen.. Då hade jag alltså
legat i ca 3 timmar med sjukt svåra smärtor..
Vad värre är att jag brukar behöva mina 12 tabletter
utsprida över hela dagen så vips va dom slut vid 5!
PANIK för både mig och sjuksköterskorna..
Så då tog dom kontakt med em ronden
och vet ni.. läkarna tog sig inte tid med mig i alla fall,
utan lämna beskedet till en sköterska att
dom inte vågade ge mig något mer, då dom inte har hand
om mig i vanliga fall och dom tror att min kropp kommer ge upp
av dom redan höga doserna.. Så ännu mer panik,
hur ska jag klara av kvällen och natten?
Ingen mer tablett betyder inget mer toalett besök,
då jag alltid måste tablett i sammband med det..!
En konstig räddning fick jag för en timme sedan
då en utav doktorerna som inte var med på ronden
kom förbi och dels sa att han kunnde göra ett undantag
för ikväll och ge två tabletter till och dels hade besked om
att det andra sjukhuset nu har blivit kontaktade och att
det lät som om att det kanske kunnde lösa sig där.
Dessutom trodde h*n att titthålsoperationen
kanske kunnde bli av under nästa vecka! :)
Skönt med något flytt när man haft så fruktansvärt
ont hela eftermiddagen..
Däremot så har jag även fått lite biverkningar från
en utav medecinerna och det var svårt att hitta någon att byta
ut den till då jag är allergisk mot ett annat liknande prepparat.
(Vem glömmer den blåaktiga hyn utav alla utslag jag fick
över hela kroppen och andingsvårigheterna jag hade för snart 3 år sedan?)
Så nu provar vi med ett tredje, hoppas jag tål det, finns inte så många
fler att byta ut den med..
Nu mal tankarna, är det ett sådant här liv
jag kommer få? Risken att det bara är nerverna
och att jag alltid kommer ha så här ont är väldigt stor?
Det har ju endå gjorts en hel del undersökningar och man
har inte hittat någonting än.. :(
Blir det ett liv med så mycket smärta trotts att jag äter
så mycket tabletter att jag inte kommer kunna göra
någonting? Vad är det för liv? Sängligandes resten utav livet?
Hur i helvete ska man klara av det?
Kommentarer
Trackback
