sjukt jobbigt igår
Jävligt jobbig dag..
Håller på att brytaihopp totalt typ..
Nattens mardrömmar sitter kvar i huvudet
och spökar.. Trotts att jag sovit så dåligt två nätter
på raken så är jag inte trött, vilket inte är så bra för
då finns det alldeles för mycket tid att tänka. Ni kan ju
säkert räkna ut själva att när man varit här i över 3 veckor
och inte hittat något, så är det inga lyckliga tankar..
Det börjar kännas som ett fångelse eller en mardröm
som man inte kan vakna ifrån och då menare jag inte
metaforiskt.. Fått sådan panik att jag fått för mig saker,
som att jag inte kan andas alls, så bestämmde mig för att
nae oavsett hur jävla ont det gör, så ska jag ut till balkongen.
så upp i rullstolen och bara jag kom utanför rummet så
började tårarna rinna. Ca 5 minuter klarade jag av därute,
innan jag höll på att simma, men är så sjukt glad att jag
tog mig ut! Då äntligen fattade jag att tyvärr var jag redan
vaken, men fan va nice världen fanns.
Tror inte det går att beskriva hur mycket man saknar
allt, vinden, dofterna, se saker, att bara känna olka material
mot sin hud varje dag. Alltså bara att hålla i olka föremål
så att man känner att världen finns. Det är på riktigt..
Låter kanske löjligt men ta vara på allt,
blir tokig i huvudet när man inte användar alla
sinnen ordentligt...
Klarade inte ens av att skriva klart dom
sista raderna utav det här inlägget igårkväll..
Så det får komma nu istället..
Kommentarer
Trackback
